Det gör ont i magen, när man väl börjar glömma bort allt, eller iaf inte tänker på det hela tiden, då när man minst anar det då kommer det som en käftsmäll tillbaka. Jag vill inte skriva exakt vad det handlar oss, men jag mår väldigt dåligt av det här. Det är som en klump i magen och tårarna trycker på. Varför är man jämt för stolt för att gråta ut? Jag ska vara stark och bita ihop. Men om alla skulle se på utsidan hur jag mår på innsidan ibland...vet inte hur man ska förklara, det gör bara ont.
Jävla skit! Jag fan orkar inte! Antar även att jag är den enda som kan göra något åt det. Orkar inte med allt ansvar när det gäller såna här saker. Jag har bara lust att packa ihop alla mina saker och dra. "Hejdå nu drar jag till Grekland". Förstår ni hur skönt det skulle vara? Bara glömma allt. Skita i allt folk, bara komma bort. Och allt jävla folk som ska lägga sig i allt och bara förstör, sjukt trött på er är jag! DRA!
Så nu har jag lättat lite på mitt hjärta.

XOXO Malin