Det känns lite tomt just nu. Det är mycket som saknas. I vardagen och till jul..allt känns bara fel. Det är inte som det "ska" vara.
Det känns lite så där att, "vem tar emot mig när jag faller?".
Vad ska jag göra? Vad ska jag tycka? Vad ska alla andra tycka?
Den där sista frågan, hade jag i vanliga fall inte brytt mig vad svaret var, och vet inte varför jag gör det nu..men någonstans i bakhuvudet har andras åsikt fått en större plats. Kanske för att det är lättare att lägga ansvaret i någon annans händer. Kanske för att man inte vill ta den stora smällen själv.
Vad vet jag?..