Jag hittade gardiner på Ikea, "Wilma". Har likadana hos mamma. Köpte även New Moon soundtrack-cdn. Mhm nu sitter jag bara hemma, slappar, kollar tv och tänker.

Ibland vill man säga så himla mycket till folk, vad man tycker och tänker, men man vill inte ta konsekvenserna. Så det känns som det är bättre att hålla tyst. Man vill ju inte förstöra något eller göra någon arg eller ledsen.

Och varför ska det vara så "ensammt" att vara singel. Även om man har vänner och så, så är det ju inte på samma sätt. Man har ingen att dela saker på samma sätt med. Typ; sitta och prata om ingenting, krypa upp bredvid i soffan, skratta åt någon dålig film, hålla i handen m.m. Småsaker..bra småsaker. Men förhoppningsvis kommer allt det där tillbaka på ett nytt sätt en vacker dag.
Det känns som att man kan gå och vänta och tråna efter något hur länge som helst, och tänka "om det bara var så där så skulle jag vara lyckligast på jorden..." men så en vacker dag så för man "det där" och man är ändå inte nöjd. Varför måste man alltid ha mer, eller ha det bättre? Varför kan man aldrig vara nöjd?

Vet inte om det bara är jag som funderar på sånt här.. men men.. Det är iaf vad som snurrar i mitt huvud... Men jag är väll inte som alla andra riktigt antar jag. ;). Men det är väll tur det.
Känns som jag börjar hitta tillbaka till mig själv igen. Få bitarna på plats liksom. Känns ganska så bra. Det är vissa saker som inte riktigt är som dom ska, men det kommer väll. Jag vet ju att jag har folk som ställer upp 24/7. Det hjälper väldigt mycket! :).

Mhm, mina mål i livet då? Just nu är det körkort, ta tag i mitt liv, flytta hemifrån, hälsa på släktingarna i Ungern.
Senare i livet, hitta någon att dela livet med, barn, resa, ha ett bra liv..

Allt det jag precis har skrivit låter säkert jätteflummigt. Men jag var bara tvungen att skriva av mig lite... Kan vara skönt att få ur sig lite känslor ibland. Sånt som man inte orkar/vill säga rakt ut.

XOXO Malin

Det var lättare innan man visste vart livet skulle ta vägen.