home is..

Home is wherever I’m with you
Home is when I’m alone with you


Ibland blir inte allt som man tänkt sig riktigt. Man ger och ger och får inte riktigt lika mycket tillbaka. Och allt är allmänt jobbigt. Kände att jag behövde skirva av mig lite..Och ni behöver verkligen inte läsa om ni inte är väldigt intresserade :P.

Vill inte klanka ner på någon, vill bara lätta på hjärtat lite.
Ibland känns det som man ger allt, man gör vad som helst, vänder mer eller mindre ut och in på sig själv, men responsen är typ noll. Till slut tröttnar man. Till slut ser man bara det som inte är bra, vilket i det stadiet är VÄLDIGT mycket. Det dåliga överväger, och då väljer man att göra något åt det. Men när man väl gör det så får man responsen man har väntat på. Personen i fråga lovar att ge ALLT. Tänk er att detta händer 3 ggr, försöker man igen? Ger man det en chans till? Har man något kvar att ge? Kan man någonsin lita på någon igen? Eller är man förstörd för alltid? Det snurrar i vilket fall som helst typ 170000 frågor i huvudet..konstant.Det börjar bli lite jobbigt. När det väl börjar lätta lite på alla funderingar och frågor så händer det något så att allt kommer upp till ytan igen. Och på några sekunder så är man tillbaka igen. På samma ruta där man började, så är det bara att börja om. Nu snurrar frågorna igen...

Hjärta eller hjärna? Hur?
Går det? vad? Framtid? Drömmar? Vilka ska man följa?
Hur gör man? Familj?
Dör man ensam? Kärlek på riktigt? Finns "det"?
När? En dans på rosor? Tro på någon? ärlighet?
Var går gränser frö vad en människa klarar av? hur mycket kan man ge av sig själv?
Kan man gå sönder på riktigt? När gör man det?
Hur går man vidare? Hur mycket ska man gå vidare? Hur fort?
Vad gör man? Vart tar man vägen så länge? Finns det någon för alla? Vart hittar man den?
Betydde jag något? Hur mycket? varför? hur blev det så?
Hur många gånger ska man ge utan att ta? hur litar man på någon? tillit?
Hur klarar man av det? Varför stod du inte upp för mig?

Det är några av alla frågor som snurrar..En liten liten del av allt.
Jag var bara tvungen att lätta lite på mitt hjärta.
Behöver inte folks åsikter, är ganska säker på att jag vet ungefär vad folk tycker och tänker.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0