Det är väldigt sällan man "vinner" i kärlek. Även om man gifter sig och är lyckliga, så tar det ju alltid slut någon gång. Antingen skiljer man sig eller så slutar det med att någon går bort. Det slutar ju som sagt alltid på något sett. Är inte det väldigt orättvist? Att man har upp och nedgångar och man kämpar sig igenom det, för i längden tror jag faktiskt att alla någon gång upplever dom där gångerna man får kämpa sig igenom. Och då gör man det, och ändå tar det slut. Och det finns inget man kan göra åt det. Jag tycker iaf att alla är värda att bli älskad av någon och få dela sitt liv med någon.